.

Nu har jag fått hem Link! "Va?" säger ni då. Jo det är så att när vi hade Öppet Hus på skolan i Mars så fick vi ettor göra små verk till en konstorientering, den innebar att folk skulle köpa sig en handtryckt karta och ett kompass och leta upp våra grejer som vi placerat ut i området. Att typ ingen varken kom till öppet hus eller gick konstorienteringen kan vi ju skita i, jag fick ju denna skönhet gjord!



Det är alltså en sprite från första Zelda spelet där Link hittar något, så egentligen ska det finnas något ovanför hans huvud, men jag tycker det ser så roligt ut när han inte har det eftersom han ser så rädd ut, eller snarare lite mer som att "Ooops! Caught red-handed stealing cookies!". Eller att en polis siktar på honom med ett vapen.

Om man tar sig en närmare titt så ser man att pixlarna är något annat från början, vad inte om mina kära pärlplattor har ett finger med i spelet än en gång:



Jag har screenat alla pixlar och satt upp dom en och en på en kartong. Tack gode gud för dubbelhäftande tejp.

Han hänger hemma i hallen, och för att få lite perspektiv på det hela så är det här en bättre bild:

Till vänster så ser man in i mitt kök. Jag älskar min kryddhylla ^__^

Vi är även partners in crime från och med nu:

Link och jag bangar aldrig.


För övrigt så har jag gått med i en finfin förening som heter Tryck som är till för grafiker som kanske inte riktigt har etablerat sig inom konstvärlden, det är en bunt grafiker som går och har gått på Göteborgs Konstskola som startat den och jag tycker det är jättebra. Det är skönt med en förening för nytt blod som samtidigt inte är så himla fisigt hipp och jobbig, det är en förening för vilsna grafiker rätt och slätt. Och det bästa är att dom rivstartar med en utställning som pågår från 28-30 Maj, och jag är med! Mitt bidrag blir Super Mario-trycket för jag kände att den representerar mig bäst just nu. Så imorgon är det vernissage! Dock är utställningen i Göteborg så jag kan ju då inte närvara vilket är lite tråkigt, men det kommer nog fler tillfällen då man kanske kan skrapa ihop pengar till att åka dit.

För övrigt 2 så har jag nu mera sommarlov, terminsavslutningen var i fredags vilket kändes väldigt konstigt. Jag har alltså gått ut första året på Grafikskolan, redan. Det går ohyggligt fort! Men det bästa är i alla fall att man har fri tillgång till skolan under sommaren, vilket gör att jag kan peppa egna projekt nu i sommar. Det första jag ska ta tag i är att trycka upp ordentliga upplagor på det jag gjort hittills som jag är stolt över, måste säga att jag har varit sjukt slarvig med det. Det ska jag verkligen bli bättre på i tvåan.


Jag slänger in en sjukt bra låt från ett hittills sjukt bra soundtrack, nämligen Streets of Rage 2:

Det är så fartigt så jag vet inte vart jag ska ta vägen!


Till nästa gång,
Go Straight!

Nu har det varit tystnad här ett tag igen, men till mitt försvar så har det var en hel del att göra både i och utanför skolan. Jag har bland annat varit Berlin med skolan och nu dom senaste två veckorna har jag haft en Stop Motion-uppgift i skolan, eftersom det var första gången jag sysslade med sånt här så har jag fått slita som ett djur, men jag har lärt mig en massa!

Videon heter Have a Heart och är gjord med pärlor på pärlplattor, som ni kanske ser. Även musiken är gjord av mig och jag har använt mig av Korg DS-10 på Nintendo DS.

Have a Heart from Malin Furöstam on Vimeo.

 

Det har som sagt varit två slitiga veckor med många arbetstimmar, men jag är sjukt nöjd! Det finns såklart saker jag vill förbättra, men så är det ju alltid. Nästa gång ska jag nog göra något lite mer visuellt baserat med mycket färger för sånt gillar jag, dessutom var det här sjukt kul att syssla med så det lär bli fler Stop Motion filmer från mitt håll i framtiden!

 

Until then,

Have a Heart!

I skolan har vi haft ett projekt under de två senaste veckorna där man ska välja en låt och sen göra ett CD-omslag utifrån just den låten, utifrån en känsla man får av låten och sådär, sen kan man arbeta vidare från det också. I alla fall så tänkte jag visa upp vad det var för något jag lyckades knåpa ihop.

Jag valde en låt som heter Jagansculli med en grupp som heter Stayali (klicka för att komma till deras hemsida där man även kan hitta länkar till hemsidor där man kan ladda ner en hel del av deras musik gratis, rekommenderas starkt!), och Jagansculli kommer från albumet "Music for Men" om ni vill lyssna på själva låten (vilket kan vara kul).

Jag tänkte visa lite bilder på hur den ser ut och beskriva varför jag gjort den som jag gjorde.


CD-omslaget är gjort helt i papper och såhär ser det ut när det är ihopvikt:

Utsidan är helt i lila eftersom jag fick en känsla av en lila färg när jag hörde låten, det låter liksom som om man är ute sent en senvårig kväll eller inne på ett dansställe som är mörkt med lila toner. Jag associerar ofta musik och låtar med färger när jag hör dom så det här passade ganska bra tyckte jag. Satte en liten grejjimoj på utsidan också så att man kan stänga omslaget ordentligt, gillar inte när saker och ting flänger och har sig.

Såhär ser det ut när man öppnar det lite:

Det är till höger som skivan sitter, och till vänster så är det fortfarande utsidan man ser för att om man:


så ser det ut såhär! Idén till det avlånga omslaget och utseendet kom av att jag som sagt tyckte att låten var väldigt fartig, så då kom jag och tänka på Play-tecknet som symboliserar det hela rätt så bra, och så blir det som en lång startbana när man viker ut den sådär, som en liten portabel hangar! Sen just att jag har gjort Play-tecknet som jag gjort var att jag länge varit sugen på att testa flerfärgstryck ovanpå varandra, plus att jag har haft dille på 3D-bilder ett bra tag nu. Och så är det ju jävligt snyggt! En rolig grej som jag fick höra av vår lärare Johan, som jag tycker är fantastisk, var att Play-tecknen som är lite ur fas passade början av låten väldigt bra då den är ganska hackig och har svårt att komma igång (med mening såklart), men att när det väl kommer igång så bara kör den. Just att Play-tecknen symboliserar fart men ändå är lite ur fas. Jag vet inte, jag tycker bara det var så bra sagt och det var nåt jag själv inte tänkt på, jag älskar verkligen när man får höra andras tankar på sina grejer under redovisningar.

I alla fall så är det ju faktiskt dags att dra ut sin CD-skiva, man vill ju ändå lyssna på den:

Då drar man helt enkelt ut den från fickan där till höger. Såklart är flärpen man drar i också ett Play-tecken. Anledningen till den här konstruktionen var att jag är väldigt mån om mina saker och ting, jag vill hålla dom i god form så gott jag kan, och tanken på att behöva ta tag i skivan med fingrarna överallt för att få ur den ur fickan gjorde mig illa till mods. Så då gjorde jag såhär istället, snyggt och enkelt!

Till slut så får ni se hur den ser ut på utsidan när den är helt uppvikt:

Helt lila.

Sådär! Då har ni fått se vad jag pysslat med den sista tiden! Jag är även klar med första delen av mitt livs projekt, så det blir ett separat inlägg om det dom närmsta dagarna. Ska bara komma på vilket sätt jag ska påbörja det på, viktiga grejer det här.


Tills dess,
ha de gött!

Idag (eller snarare ikväll) så hängde jag i screensalen och tryckte en massa, mestadels på projektet i den kurs vi har nu, men också liter andra grejer som jag velat testa på. Jag tänkte att det vore intressant att se om ett stenlito-tryck går att dra över till screen utan att det blir helt knasigt, så jag tog självporträttet som jag visade för några inlägg sen, trixade till en aning med kontrasten samt kopierade några gånger och belyste ramen med bilden jag fått. Sen tryckte jag den helt enkelt, och det blev bra!

Nu tryckte jag den i olika färger som jag misspassade med mening eftersom jag älskar hur det blir (älskar den där skeva 3D-grejen that's going on) så den kanske inte är så tacksam att kolla på för att se hur bra detaljerna blev, men här får ni den ändå:

Lite jobbig att titta på under längre tid, men det får ni tåla för den är så snygg.
Gjorde även en i full RGB men tycker inte den är lika cool för det blåa tar över alldeles för mycket.
Här är den:

Blir säkert värsta superbilden om man skulle råka sätta på sig 3D-glasögon ^__^

För övrigt så tryckte jag lite på första delen av mitt livsprojekt idag och nu är alla delarna i den första delen färdiga! Ska bara binda ihop den så jag kan börja göra det jag ska göra. Oh yeah.


Nu ska jag kolla på tredje avsnittet av Cosmos, det är helt fantastiskt! Man får en repetition av grund- och gymnasieskolans alla NO-lektioner fast i en mycket roligare form, jag älskar't!

För några veckor sen så tryckte jag ett alfabet som jag hade gjort med pärlplattor, tänkte att det skulle vara intressant att ha en helt eget typsnitt att jobba med (fast nu är det inte helt och hållet eget eftersom jag la pärlplattorna utefter ett existerande typsnitt, man kanske kan kalla mitt alfabet för en egen stil eller nåt istället då, eller en twist på ett gammalt typsnitt). Det tog ganska lång tid att fixa ihop men det blev riktigt bra till slut.

Såhär blev det i alfabetisk ordning som sig bör:








När jag la pärlplattorna så tog pärlorna precis slut innan jag kunde lägga Å, Ä och Ö vilket var lite frustrerande, men pärlorna tog i alla fall slut på ett bra ställe för nu kan jag kalla det här för ett engelskt alfabet. Jag lär lägga Å, Ä och Ö nån gång för att komplettera, det är ju skönt att kunna skriva svenska ord också, men för nu så får det vara. Jag färgade in vissa bokstäver i rött (E,I,L,P och X som bildar ordet PIXEL) för att det hade varit så tråkigt om allting var svart, fast nu var det lite förgäves för att på originalbilden med alla bokstäverna (bilderna jag visat nu är inscannade och redigerade in på sina platser) så är nästan alla bokstäver spegelvända eftersom jag strök dom så dåligt på dom sidor som hade behövt vara uppåt för att det skulle bli rättvänt, så det var ju lite fail där. Men nåväl, meningen med det här alfabetet var ändå att jag främst skulle använda det inom screentryck så jag är nöjd ändå.

Jag har för övrigt komponerat ihop a little sumthin' sumthin' med just dom här bokstäverna samt tryckt det i screen nu idag, det är ett projekt som jag tycker om jättemycket för det är bokstavligen ett projekt jag kommer hålla på med resten av livet, när jag skriver ett inlägg om det senare när jag fixat ihop det så kommer ni att förstå varför.

Det kommer bli så bra! Självklart har det en koppling till min favorit-astronom Carl Sagan också (min favoritmänniska för tillfället).


Det firar vi med avsnitt nummer två av Cosmos tycker jag.

Förra veckan så var jag på pappersbutiken Map som ligger vid Stureplan här i Stockholm, jag har hört om den butiken ett tag nu men har aldrig tagit tag i att åka dit förrens en vecka sen och jag ångrar lite grann att jag inte gjorde det för det är en otroligt bra butik! Den är väldigt inspirerande och jag lärde mig mer om papper på några timmar än vad jag gjort i hela mitt liv kändes det som. Dom har flera pärmar där dom har pappersprover från deras otroligt stora sortiment, dom är fint kategoriserade utefter deras olika egenskaper, som till exempel finns det en pärm för bestrukna papper, en för obestrukna papper, en för designpapper, etc. etc. Dom här pärmarna kan man sitta och kolla igenom lugnt och stilla i deras bibliotek där dom har en massa böcker och grejer som man kan kolla igenom för lite inspiration, då kan man få se hur papperena dom säljer ser ut i färdiga produkter (som till exempel kataloger, böcker, planscher etc.), väldigt roligt! Satt där i flera timmar i tisdags för att det var så roligt.

I alla fall så skrev jag ner namnen på alla papperena jag tyckte var intressanta och tog lite prover på dom, men det var ett papper jag fastnade lite extra för som det inte fanns några prover framme för så jag frågade i kassan, dom var riktigt schyssta och skickade hem hela 6 A4 prover av just det här (antagligen asdyra) designpappret från sitt lager eftersom dom inte hade prover i butik, otroligt schysst! Det här pappret är så lattjo för det är liksom en väldigt distinkt randstruktur i själva pappret vilket gjorde att jag blev jätteintresserad av att trycka med screen på det för att se om man kunde lyckas få motivet att bara fastna på dom övre ränderna. Så jag prövade i helgen helt enkelt!

Såhär blev det:

Motivet är ett porträtt på Carl Sagan där jag helt enkelt ritade av ett foto på honom och tuschade i dom viktigaste karaktärsdragen. Jag tycker dock att jag inte riktigt valde den ultimata bilden för det här pappret, men jag ville helt enkelt testa och det här var den bästa bilden jag hade belyst på screenram. Som ni ser så gick det precis som jag hoppades att det skulle gå, färgen fastnade bara på dom översta ränderna på pappret även fast jag trycka ganska hårt med rakeln. Det här pappret kan nog bli riktigt skoj att hitta på något med! Hoppas jag får nån grym idé bara.

Sen tryckte jag självklart mitt Carl Sagan porträtt på vanligt papper också för att se hur det blev i överhuvudtaget. Såhär blev det:

Det blev rätt schysst, fast jag kan tycka att jag kanske ritade till lite för mycket tjaffslinjer i ansiktet men i övrigt gillar jag den. Ska välan hitta på något som gör själva porträttet roligare, fixa till något runtomkring honom (lär ju ha något med mycket färg och Kosmos att göra), men jag får ta tag i det sen eftersom jag behöver ramen till det projektet jag har i min nuvarande screenkurs (vilket jag kommer skriva om sen när det är klart).

För övrigt när jag ändå skriver om Carl Sagan så kan jag ju verkligen rekommendera hans tv-serie Cosmos som sändes på tv under det tidiga 80-talet, jag kollade på det första avsnittet häromkvällen och jag älskade det verkligen. Det klippet jag länkade till igår var ett utdrag ur just det första avsnittet så om ni fick mersmak och har en fascination för vetenskap och astronomi så är det verkligen en kultserie som ni måste avnjuta! Den är väldigt pedagogisk och Carl Sagan gör ett jättebra jobb i den för att göra allting så förståeligt som möjligt. Ska försöka se ett avsnitt till imorgon om jag hinner.


Tills dess får ni ha det så bra!

På stenlitografikursen jag hade häromveckan så gjorde jag en till bild där jag testade ett lite mer realistiskt motiv, så jag gjorde ett självporträtt med ett gammalt foto på mig som förlaga. Här är resultatet:


Jag tycker det blev riktigt schysst och det var riktigt kul att sitta och rita med krita på stenen. På fotot är jag rödhårig och även hjärtana är röda i mitten så jag gjorde självklart ett till lager på litostenen där jag skulle trycka dom röda detaljerna på den här bilden, men eftersom det är djävulskt svårt att passa två motiv mot varandra i litostenstryck (speciellt för en nybörjare som mig) så gick det åt helvete. Därför väljer jag att inte visa det resultatet. Däremot så kan jag verkligen tänka mig att kombinera stenlito och screentryck, för stenliton har en sån fin organisk känsla och screentrycket har en frihet i färg samt en skön precision, det kan nog bli lattjo att kombinera!

I början av terminen hade vi en kopparkurs som var väldans tung, vi höll på med etsning, däribland dom; hårdgrund, mjukgrund, akvatint och sockerakvatint. Eftersom det var så himla mycket vi skulle lära oss som var rätt komplicerade så orkade jag inte riktigt vara så produktiv som jag hoppats på, men här är en bild som jag tyckte blev fin:


Det är hårdgrund som jag använt mig av, och det gillade jag för det var lätt att förstå sig på och det blir fina linjer. Nu råkade jag göra lite för tjocka linjer så det blev lite flatbitning, men det blev rätt fint ändå. Nu var det också meningen att jag skulle göra en akvatint över det här motivet så att det blir gråskalor som separerar havet från himlen, men eftersom akvatinten bara bråkar med mig så sket jag i det (fy fan för akvatint!). Däremot så kom jag ikväll på att jag lär pröva att screena över den här bilden med lite coola färger eller helt enkelt en gråskala. Får se hur det blir!

Och självklart har jag fortsatt på pärlplattespåret också. Här är lite tryck som jag har gjort när jag använt mig av mina nyinköpta mini-Hamapärlor. Jag satt och gjorde lite Zelda-hjärtan och råkade göra en fel, så jag tänkte att jag skulle trycka med den och se hur det gick, och det blev såhär:


Nu har jag tyvärr ingenting på bilden som refererar till bildernas storlek (eller snarare litenlek), men dom är ungefär lika långa på längden som ett pekfinger (i alla fall mitt). Dom är med andra ord väldigt små, och charmiga! Det här ska bli skoj att spinna vidare på eftersom man kan göra komplicerade bilder utan att det blir så stort, väldigt platsekonomiskt.

Jag har fler grejer jag vill visa men jag gör det nog i separata inlägg, det blir lätt grötigt när man pressar in allt man gjort i ett långt inlägg vilket jag tyvärr tenderar att göra eftersom jag inte uppdaterar så ofta. Men nu har jag äntligen köpt en vettig USB-sticka så att jag har med mig mina dokumentationer och bilder vart jag än går och vilken dator jag än sitter vid, så jag hoppas att jag blir bättre på att uppdatera här. Vi får hoppas!

Här kommer en teaser inför nästa inlägg jag gör, det har att göra med vad jag tryckte i helgen.


Nu ska jag sova lite inför en ny vecka fullspäckad med grejer att göra. Jag ska bara fösa ut den här äckliga spindeln som huserar i mitt rum.

Usch.

Nu har jag haft en kurs i stenlitografi i skolan dom senaste tre veckorna och det var ganska skoj, en väldigt tung teknik men rätt snabb ändå. Här är en skapelse jag gjort och det är Kirby i fryst tillstånd.



Det är fruktansvärt svårt att passa in flera färger riktigt bra när man sysslar med stenlito för man ser ju inte riktigt hur motivet ligger gentemot den nya färgen, men i det här fallet tycker jag att det blev riktigt charmigt! Jag gillar att det blev lite misspassat, vilket jag inte brukar i vanliga fall, men det blev en väldigt mjuk misspassning på nåt sätt. Jag gillar också när pixelbilder blir lite irregulära märkte jag efter den här stenlitovarianten, det är ett roligt alternativ till det strikta (som också är jävligt snyggt). Tyvärr så var det inte så många som blev såhär bra eftersom den mörkblåa färgen började bäcka igen och ge fula spår lite överallt.

Jag har gjort ett självporträtt i stenlito också som blev väldans snygg, jag ska posta den senare när jag har scannat in det.

Jag har gjort min alldeles första tributevideo som jag la upp på facebook ikväll, det är fett roligt att sitta och redigera film och musik som ska synka för det är så tillfredsställande när man lyckas :)

Nu är det inte värsta superprojektet men jag är ändå rätt nöjd, det är bra träning på att komma igång med videoredigering också, peppande! Mest nöjd är jag över titeln på videon (som också är titeln på blogginlägget), och som ni märker så är det en homage till filmen Cobra (1986) med Sylvester Stallone och till Dangers nya låt 3h11, so I simply put them together! Kaka på kaka bli väl bara mums?

Efter en trög start på terminen så har jag äntligen kommit igång med det som jag vill trycka egentligen, med andra ord så är det mina älskade pärlplattetryck som jag jämt (och jämt kommer att) återvända till. Vi har haft en kopparetsningskurs dom senaste tre veckorna vilket har demoraliserat mig en hel del (det är så jävla mycket krångel! HATA akvatint!), men nu jävlar! Jag har planerat ett tryck hela terminen som jag äntligen körde på igår, och det gick jävligt bra.

Här är resultatet:

Jag är riktigt nöjd själv måste jag säga, för nu vet jag att det ser bra ut och då kan jag avancera upp till större och mer komplexa bilder, och det kommer bli jätteroligt! Jag har även tryckt upp alla färgerna i bilden på tre separata pappersark så jag ska föra över det här till screenramen och screena på lite grejer sen och se hur det går, det ska bli jävligt spännande. Av att döma från omslagspappret jag gjorde förut så lär det gå jävligt bra.

Spännande tider!

Nu har jag gått klart en termin på grafikskolan, vi hade terminsavslut nu i torsdags (17/12). Jag vet att höstterminen är den kortaste terminen av dom två men det känns ändå jättekonstigt att det gått så fort. I alla fall så hade vi också en julmarknad på skolan den 12 december, lite drygt en vecka sen då, och det är bland annat den som jag har varit väldigt upptagen med att få klart saker till som jag kan sälja och jag tänkte visa lite bilder från marknaden och vad jag sålde.

Det som jag la ner mest tid på var att trycka motiv på presentpapper, eftersom jag hade ett mönster som upprepar sig i all oändlighet så var jag tvungen att ta en snabbkurs i tvåornas tapetkurs som dom hade nyss, så jag fick alltså lära mig hur man passar in sitt motiv så att det upprepar sig sömlöst på pappret (värt att nämna är att nästan alla i skolan påpekat att jag borde göra det här som en tapet, vi får se vad som händer nästa läsår!). Det är ganska mycket jobb bakom men när man väl har gjort det så går det ganska fort med själva tryckprocessen och det var screentryck som jag använde mig av.

Här är resultatet:


Jag tryckte som ni ser tre olika färgkombinationer, jag behöll den röda i alla tre eftersom jag inte orkade blanda till ännu mer färg än vad jag redan behövde blanda till. Om jag hade orkat så hade jag fortsatt med fler färgkombos, men det här var ganska tids- och sinneskrävande så det får jag hålla på med en annan gång.

Närbilder:


Här ser man lite närmre vad det är, nämligen pärlplattor. Jag scannade in mina pärlplattetryck från djuptrycket och körde över det på screenramen, jag tog pusselbitarna eftersom dom passade så bra till ett upprepbart mönster. Det var ett jädrans pill i datorn men jag blev riktigt nöjd till slut, det känns dessutom jävligt schysst att ha nallat lite på tapetkursen redan så man har försprång när jag ska ta mig an det projektet.

Här ligger presentpappersrullarna på bordet på marknaden:


Tyvärr var dom ingen hit utan det var bara två stycken som köpte dom (av 13 stycken), varav en av köparna var min klasskamrat. Folk har så dålig smak, dumma pöbel! Men nu har jag ju en massa presentpapper till mig själv och det känns ju alltid bra.

Dom flesta på skolan hängde upp lite av sina tryck på väggarna och sålde dom om någon som kikade in skulle vara intresserade. Själv hängde jag upp tre stycken av mina pärlplattetryck, två sen tidigare och ett som jag tryckte dagarna innan marknaden. Här är dom:



Bilden är tyvärr ganska kass och visar inte riktigt färgerna i trycken som den ska, det var väldigt ljust där inne och min blixt lär ha knasat till det rejält, men men. Den till vänster var den som jag tryckte ganska nyligen, och till min stora förvåning så var det faktiskt en kvinna som köpte den, tur att jag tryckte den säger jag bara. Så på julmarknaden fick jag mitt första tryck sålt, det känns jävligt fint måste jag säga! Så nu sitter nummer 1 uppe på en vägg någonstans i något hem. Ballt.

Närbild:


Jag hoppas man ser färgerna lite bättre på den här bilden.

I övrigt så hade vi en massa (och då menar jag MASSA) fika som man kunde köpa för en billig penning, alla hade bakat så mycket så vi har hur mycket som helst kvar i frysen på skolan, vilket är uppskattat när man sitter där och är sugen på något gott. Något som inte blev kvar var dock Tuppkakan som några hade bakat, den var värsta hiten och jag köpte en sån jag med eftersom den var så jävla god (och tung, jag menar TUNG, densiteten var uppe i taket). Kanske var det för att den hade en sån utförlig beskrivning om sin historia?



Sen handlade även jag på marknaden, jag köpte en färgläggningsbok med grafitti-tema, så sjukt grym! Zacharias i tvåan är med i den med en bild han gjort, och den kostade bara 70 spänn vilket var sjukt värt för en sån fin bok. Jag och min kompis satt och ritade i den så fort jag köpt den <3



Sjukt skillad bok.


I nästa inlägg får ni nog se vad jag har pysslat ihop till en alldeles speciell julkalender, det kommer bli sjukt skoj om det går som jag vill.

Tills dess - Prutt å hej!

Ikväll var jag på The Mars Voltas spelning här på Cirkus i Stockholm och jag tänkte skriva lite om mina tankar kring den och hur det var. Jag kommer skriva på engelska utifall att det skulle titta in någon som inte kan svenska men som ändå vill läsa om konserten.

So, what I just wrote in the piece above was that I was at the Mars Volta Concert tonight at Cirkus here in Stockholm, and that I'm going to write a little about what I thought about it. And I also wrote that everyone who can't understand swedish smells like doodoobutter (no actually I didn't do that).

Well anyways. The show was to start at 19:30 (that's 7:30 PM) and they let us in at 19:00 (7 PM), I bought tickets for the front area as I was aiming for the front row, but unfortunately I haven't been to these kinda concerts in a while so I didn't really know how early you should be there before they let you in. I still ended up in the front, but not at the fence, so I was in the second row just behind the fencehuggers. This kind of sucked, of course, but I will come to that later. The second thing that put my moral down a bit in the beginning was that TMV was really late to come out on stage, they came out at 20:15 (8:15 PM), I heard from a guy in front of me though that TMV thought the show was to start 20:00 (8 PM) and that that was the reason that they were late. I don't know if it's true, but whatever now. So we had stood there for more than an hour waiting and I have a back problem so it felt like my back was about to snap any moment, lucky for me TMV came out on stage just as it started to become excruciating to stand there.

/End rant about my defected genes.

TMV came out and Cedric freaked around with a broom as he came out, but the most interesting part was to see if Dave Elitch would succeed in replacing Thomas Pridgen, now that he has left (or been kicked out of?) the band. Is he good? Can he take on the extremely difficult drum parts from Bedlam in Goliath songs? Will he work good together with the band when they improvise? The questions were many, but I kind of knew before the concert that he couldn't possibly nail all the crazy shit Pridgen had done before, but maybe he could have another feel on it all. We all know about the discussions on previous drummer in TMV, the classical "Theodore vs. Pridgen" always comes up on youtube-video comments and such from time to time, and I thought that this would be interesting. Sadly Dave Elitch just wasn't all right tonight, right in the beginning I noticed that he couldn't handle (most of) the songs at all and he just looked really strained in every movement. Thomas Pridgens awesomeness just became apparent when Goliath came on, Elitch could't handle the fills and the bass pedal at all so the song just became really flat and kind of boring (even though they tried making it kind of heavy instead with his hard and not so complex drumming), which was sad because Goliath is the most awesome song ever, especially live. What I also noticed was that he didn't really seem to like being there, as I said, he looked strained. I don't know if it is because he knows that he has some heavy shit to try and drum, or if he feels that he is constantly judged by the band on how good he is (which must be increased by the first guess), like a very long audition. After watching youtube-videos on Elitch I know he is good (and really fast), so I'm guessing that he is really nervous or something. But I'm still not sure whether he is the right man for TMV.

/End rant about drummer.

The second thing that was kind of a beat down was that there were only six of them here, and that means no saxomofone. Don't like. But they made a pretty good work with the people there anyway as the most important ones were there. Cedric sang good tonight and had lots of energy (as always), Omar was just Omar - fabulous, and Ikey was as energetically cuddly as ever behind his keyboard. They opened with Son et Lumiere and followed it up with Inertiatic ESP, and after that they did Cotopaxi, in other words a really strong and explosive start of the show. The problem though is that people here in Sweden that go to TMV shows are really lame, and I really don't understand why. The people in the front, the fencehuggers, just stood there and watched it all like they were on a frickin' zoo or something. And everytime I wanted to fuck it up a little bit by singing/screaming the lyrics and dancing, trying to get people along, they just became even more frigid and boring. This of course demoralizes you to even try to liven things up a little, and leaves you hatin' on the fuckers at the fence in front of you.

The thing is that I saw TMV at the Arvika festival earlier this summer, and I was so embarassed on the behalf of the swedish people because everyone was behaving as if they were on a goddamn funeral of some sort. Here we have this kick-ass music and no one dances and sings? What the hell? Fuckin' zombies. But when I went to this concert tonight I was calmed down about this matter since everyone who was gonna be there had bought tickets just to see TMV, which means they are fans. At festivals any idiot can come by and watch a concert and then just leave when they want, but here everyone comes to see this particular band, which made me comfortable about the situation. But the thing is that TMV fans in Sweden seem to be a bit tricky, they are all fire and flames before the concert but when they are actually in front of the band they just wobble about in this awkward "dance" trying to touch Cedric as soon as he comes near them, then back to wobbly "dance" or just looking at the scene. They aren't good at the sing-a-long parts either because either they just don't want to be caught singing out loud or they just don't know the lyrics (okay now I'm hatin', but sometimes I fucking wonder). I don't know if I just had bad luck or if they are all autistic or retards, but I got next to these upper-mid teenagers at my left side, a super-mega-ultra boring couple in front of me and this ADD-kid to the right, freightened by this situation I didn't even want to look behind me just to find a cave-troll or something there. Everyone just boring. (GODDAMNIT I should've been hugging the fence!). And the fun part is that when they all come out from the concert they are all fire and flames again, "oooh it was SO GOOD! ah man wow, bla bla bla", well then at least LOOK like you're having a good time whilst at the goddamn concert! Fucking douchebags.

I am seriously thinking about taking a trip to another country to see TMV there instead of Sweden when they go onto another tour, I'm thinking about going to Polen because TMV said that they love the response they get on their shows in Polen, that there's something special. I just have to try out the theory that we Swedish people sucks as a TMV audience, this can't possibly be how people act to fuckass-awesome music from a fuckass-awesome band. I just can't take it. It would be cool to see a TMV show in America too sometime, that would be the one and only reason for me to travel to that country (I'm sorry America but you're goddamn scary most of the time).

/End rant on how swedish TMV-fans sucks.

It was a good setlist, I don't remember the whole list right now, but it was good. They jammed a lot (I don't really know how much in comparison to other shows, but they jammed however) and the most fabulous part of the show was in their jamming in the middle of Cicatriz ESP, Cedric just does his thing that only he can do, he's fantastic at improvising, and it all just escalates and escalates. It felt just as that fragment of a second before you get an orgasm, but then you take that fragment of a second and extend it into a minute instead, that's exactly how it felt. It was excruciatingly wonderful. They rocked Viscera Eyes really good and in this one I felt that the style of Dave Elitch fit in perfect with his heavy drumming (as to I am curious though, he seems so fast and light in the Youtube-videos, he must be nervous right now).

The thing that's sad at TMV concerts is that they never do an encore, and I don't know if they only diss that in shows when they are disheartened by the audience (Sweden!!), or if they just never do encores at all. I must do research in this matter.

And now follows some ranting about how much I adore Cedric, and that my friends I will take in Swedish because of the level of embarassement of it all at my age of 22.


Cedric var ju såklart helt fantastisk, han är truly teh sex på scen och varenda jävla del av hans kropp bara dansar hur han än gör. ARGH vad jag inte skulle protestera någonstans mot att föda hans barn! Nej nu ska jag lägga mig och drömma lite om hans fina händer och sexiga höfter.

Dröm sött!

Ikväll var jag och såg filmen Bunny and the Bull som har gått på Stockholms Filmfestival nu den sista tiden, och jag blev så glad över att den var så bra så jag måste bara uppmana er alla till att se den när den får premiär. Jag har försökt att leta reda på när fan den har premiär men allt jag får reda på är att den hade premiär den 27 November i England, men den lär ju gå upp på bio här i Sverige snart också (hoppas jag verkligen).

Filmen handlar om Stephen Turnbull som har stängt in sig i sin lägenhet i närmare ett år där han lever ett väldigt inrutat liv med strikta rutiner, ha samlar också på allt han konsumerar och kategoriserar upp det i enorma högar med lådor. Men en dag störs hans rutiner och det leder till att vi får se hur han minns vad som hände för lite mer än ett år sen.

Här är trailern:
http://www.youtube.com/watch?v=0L9VlgJitmA

Jag tyckte att det var en otroligt fin film som verkligen tryckte på mysnerven, efter att jag såg trailern så trodde jag att det skulle vara en film som var starkt inriktad på komedi, men den var ganska sorgsen i sina stunder också på ett väldigt fint sätt. Såklart hade den den där fina subtila humorn också som man hittar i The Mighty Boosh, (det är ju samma regissör som i Mighty Boosh) men med en fin ton av allvar ändå. Måste säga att den var otroligt snygg också, jag älskade verkligen stilen på allt i filmen, men det visste jag redan i förhand att jag skulle göra.

Eftersom det är samma regissör som i The Mighty Boosh så måste jag ju passa på att tipsa om den tv-serien också, den är helt fantastisk! Jag slänger upp en video på en grym låt från serien som dom sjunger på inför ett gig dom har mot sina dubbelgångare.

http://www.youtube.com/watch?v=eAbkh4TMRqg

(Eftersom jag glömt bort hur man lägge rin youtubevideos i blogginläggen så får jag fixa det sen, tryck på länkarna så länge i alla fall! Jag lovar att det lönar sig :).

Det var nästan 8 månader sen jag stängde av elen här hemma, men nu känner jag att det vore kul att ha det ljust igen nu i vintertider så jag satte i kontakten igen. Plus att livet är så mycket roligare när man kan spela TV-spel.

Under strömavbrottet så har jag kommit in på Grafikskolan och går där sen tre månader tillbaka. Jag går Grafikgrundutbildningen som ligger på 2 år så jag går ut år 2011 (bara ett år innan jorden går under, jag och min timing alltså). Jag måste säga att det är skitroligt att gå en konstutbildning igen, och den här gången utan att någon sitter och ska betygsätta det jag gör, utan jag bara lär mig hur man använder olika tekniker och tryckpressar och så gör jag vad jag känner för att göra. Helt underbart.

Så vad fan gör jag då?
Jo jag hade tänkt visa lite stuff n shit jag gör i skolan allt eftersom tiden går, och jag inviger skolkategorin med dom bilder jag är stoltast över än så länge. Nu dom senaste veckorna har jag fått lära mig hur man använder sig av djuptryck och det har varit så jävla kul, roligare än vad jag trodde faktiskt och jag har nog aldrig varit så produktiv som jag har varit med just djuptryck.

Först fick vi använda oss av det material som dom flesta tänker på när man säger just djuptryck, den fruktade kopparplåten (den kanske inte är så fruktad, men jag tycker den är asjobbig än så länge). Vi körde torrnål på koppar och jag valde en massa electro-DJ snubbar som har masker på sig när dom uppträder, vilket jag tycker är fett ballt. Jag blev inte riktigt nöjd med resultatet eftersom jag inte är så familiär med koppar ännu, men nu har jag lärt mig en massa bra saker att tänka på till nästa gång.


DJ-Party
[Artisterna är från vänster till höger: Dead Disco Drivers, Bloody Beetroots och Danger]

Sen började jag experimentera med lite material och kom på att det vore schysst att färga in LP-skivor och se hur det blir i tryck, och det blev asbra. Nu är bilden ganska liten men om man ser den IRL så ser man alla linjer i skivan jättetydligt, djuptryck är så himla detaljvänligt. I love it. Så det här har satt igång min idéverkstad jättemycket, förvänta er fler tryck med LPskivor inblandade.


Get the Feeling
[En gammal Coca Cola LP-singel som jag hittade på en second hand där låten på den här sidan av singeln heter "Get the Feeling", på den andra sidan finns det en låt som heter "Sexy Male", helt underbart.]

Men så kommer jag till mitt favoritexperiment, pärlplattorna. Jag har ju (som ni kanske har sett om ni har läst längre bak) länge hållt på med pärlplattor, och för ett tag sen kom jag på att det vore sjukt kul att pröva hur det skulle bli om man trycker med pärlplattor i samma princip som i högtryck. Så jag snickrade ihop några enkla geometriska figurer till en testomgång och resultatet blev helt fantastiskt.


Jag strykte bara pärlplattorna på ena sidan för att testa vilken sida som blir intressantast att trycka med, det här trycket är med den strykta sidan uppåt vilket har gjort att det blir som mönster inuti formerna eftersom varje pärla smälter olika mycket. Det var det absolut roligaste med det, det ser liksom ut som en slags labyrint eller kretskort på något sätt och det är fascinerande som fan. Jag testade att trycka med den ostrykta sidan uppåt också men då blir det mycket mer symmetriskt eftersom alla pärlor ser likadana ut då. Kanske inte lika fascinerande, men jag kommer nog att använda mig av det nån gång också för det såg ballt ut det med, fast på ett annat sätt.

Eftersom det här var så himla kul så tryckte jag med lite fler olika pärlplattor i andra former.





Som ni märker så går det att bygga upp oändligt många olika former, och då har vi ju inte ens kommit till färgvariationer heller. Jag kommer att hålla på med pärlplattor kombinerat med tryck väldigt mycket nu framöver har jag en föraning om. Det känns som att jag har hittat ett oändligt stort bollhav med miljoner bollar i klara färger och utanför så har jag Disneyworld som jag har privathyrt så jag kan göra vad fan jag vill hur länge jag vill. Plus att jag får äta hur mycket glass jag vill. Så mycket gillar jag det här!

Sådär. Nog med el för ikväll. Dags att släcka lyset och sova.

(Och fan vad jag vill posta en youtube-video på slutet i Flykten från LA, men jag hittar ingen sån så det får vara).



Over n' out!

Nu är plasten av, och såhär ser dom ut just nu:


Ser lite fräschare ut än förra gången eller hur? Dom läker fint i alla fall, och det är skönt. Vill bara att dom ska läka klart helt och hållet så att jag kan sova ordentligt, och så jag kan skrubba bort dom där irriterande tejpresterna från ryggen.

Om 7 minuter så stänger jag av elen här i hemmet (det är ju den där stänga av elen i en timme dagen idag, och jag tänkte att det kan jag ju leva utan, fram med DS:et!), så jag får fatta mig kort den här gången.

Ha de gött och stäng av elen nu! Det kan ni ju fan avvara tycker jag ^^