.

Det blev en väldigt krånglig benämning på min tårta, men det är ju faktiskt en tårta i förskott för min födelsedag (jag fyller ju då inte år förrns den 3 mars, vilket är på tisdag). Men jag kanske ska börja med att berätta historian bakom hela tårtkalaset egentligen.

Idag så jobbade jag på jobbet som vanligt på söndagar (kan ju nämna att jag jobbar på Game som butiksbiträde så ni får ett hum om vad jag håller på med på mina jobbdagar egentligen (oj jag har så många roliga historier från det jobbet så det rinner över)), och det är sista dagen på sportlovet här uppe i Stockholm, så det är väl alla kidz sista chans till att haffa nåt schysst lir innan man fängslas bakom lärdomens galler igen. Däribland alla gallerians kidz finns det en massa favoriter (läs: ironi) som jämt kommer in och är störiga, DÄRIBLAND dom ett mongo på typ 14 bast som pratar alldeles för snabbt, aldrig kan kolla en i ögonen, och som försöker byta in stöldgods. Han är alltid kul att neka inbyten, hehe. MEN, han var inte dagens huvudobjekt. Sent på kvällen, strax innan stängning, så kommer det in YTTERLIGARE ett mongogäng med kidz i 14-årsåldern som är alldeles socker/amfetaminstinna (jag vet inte vad ungdomar går på nuförtiden fan), men som jag aldrig sett förut. Rödtottar hela bunten. Jag står och pratar i telefon med en kund om en massa saker, och så står det här mongokidzgänget framför mig då, otåliga som bara socker/amfetaminstinna ungdomar kan vara. Helt plötsligt så ser jag att en av dom spottar på golvet, bara sådär.

På golvet inne i en butik, där spottar han. Hela min värld stannar upp. Jag sänker telefonen.
"Ursäkta mig men vad fan gjorde du nyss?"
"Vaddå?"
"Spottade du nyss på golvet?"
"Ja?"
"Varför i helvete gjorde du det?"
"Det fanns ju ingen annanstans att spotta."
"... varför spottar du på golvet. I. En. Butik?
"Ja men ge mig nåt jävla papper så jag kan torka upp det då!?"
"Nej jag har inget jävla papper (för folk spottar NORMALT sett INTE i en butik, fittunge)"

Jag höjer telefonen till mitt öra igen. Jag ursäktar mig för det abrupta avbrottet i telefonsamtalet.
"Nej då det är lugnt, jag hörde vad du sa till dom där grabbarna, och det där lät ju inte normalt."

Nej det kan du ge dig fan på att det inte är, jävla ungjävlar. Jag skulle ha kastat ut hela bunten om det inte var för att jag pratade i telefon.  Det var dock jävligt skönt att gnälla av sig till en arbetskamrat som svöngde förbi från en annan Game, samt en gammal Kjell och Company anställd från samma centrum, då kände man att det finns solidaritet bland serviceyrkeanställda. En hjärtefana åt er.

Så när jag kommer hem så möts jag av Ann, Evelina och Gunnel i soffan, tittandes på Beck - Shungamålningarna på teven, så jag börjar ju gnälla av mig om dom där jävla Gingerkidsen (hail Cartman, "Gingerkids are creepy!!") när jag hängt av mig ytterkläderna. Sen går jag väl omkring en liten stund och petar på saker hit och dit.

Mot köket! Jag är alltid hungrig när jag komme rhem från jobbet, så jag öppnar kylskåpet med målet att klämma i mig en morot eller två, men möts istället av detta kärleksalster:



Är den inte underbar? :D
Det här gjorde genast min dag mycket bättre. Jag minns att jag fick ett skumt sms av Ann på min lunch när jag låg och slumrade uppe på lagret.

"Kommer du hem ikväll?"
"Ja, jag kommer hem vid tio"
"Perfekt"

Tänkte väl inte så mycket på det i min dimmiga tillvaro, men nu fattar jag ^__^

Ja i alla fall, nu har jag fått skriva av mig om både dittan och dattan, och nu har jag varit uppe alldeles för länge. Jag känner hur nattmänniskan i mig hoppar av glädje av att jag är uppe såhär sent, det är ju skitkul egentligen, men jag pallar fan inte sova till tolv varje dag som följd av det. Nej, sängdags!

Ha de gött!